Nos edifisionan

“Bolo di batrei” Scharloo

“Bolo di batrei” Scharloo

Saká for di: West Indische Gids 1933. Dr. M.A. van Weel “Reisindrukken van Curaçao”. Archivo Nashonal.

“Esei ta Scharlooweg, kaya hanchu i largu ku na kada banda e kasnan di mas grandi di Willemstad. Kaminda fachadanan ku hanchura di 12 pa 14 meter ta masha komun. Kontrali na e kasnan den Punda i Otrobanda kaminda e tòp di fachada hulandes ta dominá, hopi di nan tin un rant te ariba kompletamente règt. E kasnan di e mas privilegiá nan di Kòrsou tin un interior típiko spañó, (...) [ku un] patio, un espasio grandi i habrí ku tin biaha un fòntein mei mei, semper dòrná ku mata i semper fresku, ya komo solo no ta haña chèns di penetrá i bientu por supla libremente”. 

(Tereno di) Scharloo

(Tereno di) Scharloo

For di aña 1634, e West Indische Compagnie a duna agrikultornan hulandes partinan di Kòrsou komo konseshon di plantashi, ku e meta pa kultivá agrikultura rib’e isla. Scharloo, e pida tereno na parti nort di Waaigat ku ta kore for di haf te na Berg Altena, tabata pertenesé na e promé nuebe plantashinan ku a repartí originalmente. Despues di poko tempu a resultá ku e tereno tabatin un suela duru i e no tabata adekuá pa plantamentu. E agrikultornan a bai biba den eksterior òf drenta servisio militar.

Lanthùis Scharloo, situá mas o ménos kaminda awendia nr. 67 ta ubiká, tabata un dje poko kasnan ku tabatin rib’e tereno. N’e banda di bahia Santa Ana ya e promé aktividatnan komersial tabata tumando lugá. Na aña 1964 a establesé e promé wèrf di Scharloo.

Lanthùis Scharloo, situá mas o ménos kaminda awendia nr. 67 ta ubiká, tabata un dje poko kasnan ku tabatin rib’e tereno. N’e banda di bahia Santa Ana ya e promé aktividatnan komersial tabata tumando lugá. Na aña 1964 a establesé e promé wèrf di Scharloo.

Na aña 1729, e doño di tereno Scharloo, Pieter Claas Oostdorp, a bende e tereno, ku no tabata adekuá pa agrikultura, partí den parsela. A kuminsá traha e promé kasnan di palu. E bario tabata keda leu for di Willemstad i e murayanan ku tabata rondon’é i ainda tabata konsider’é komo bario peligroso.

Punda, ku tabata rondoná pa muraya, práktikamente no tabatin espasio pa ekspandé i akapará e poblashon kresiente di siglo 18. E promé barionan ku si tabata bin na remarke pa ekspanshon di sentro di siudat tabata Otrobanda i Pietermaai. No a tarda muchu pa Otrobanda konsistí di mas habitante ku Punda. Na aña 1819 Punda tabata konsistí di 3042 habitante i Otrobanda 3430. E aña ei Scharloo tabata konsistí di apénas 57 kas i en total 703 habitante.

E kresementu di Scharloo a kuminsá den añanan setenta di siglo 19. E élite hudiu di Punda a konstruí mansionnan mahestuoso n’e parti sùit di Scharloo, n’e banda di Waaigat. Despues di e orkan grandi di 1877, kaminda Pietermaai a inundá por kompleto, hopi famia hudiu a muda di Pietermaai bai Scharloo.

Scharlooweg 77 “Bolo di Batrei”

Salomon Elias Levy Maduro, “Shon Monchi”, fundadó di S.E.L. Maduro & Sons a laga traha su kas, “Cerro Bonito” na Concordiaplein (awendia konosí komo Julianaplein), ku ta ekstenshon di Pietermaai p’e banda di laman. Su yu hòmber, Elias Salomon Levy Maduro, “Shon Lau”, a kumpra un kas mas serka di Scharloo, n’e huki di Concordiaplein i Scharlooweg. E edifisio kaminda ántes e Departamentu di Kolaborashon pa Desaroyo i awendia Ministerio di Maneho di Gobernashon, Planifikashon i Servisio Públiko (GPS) ta situá.

E yu muhé mas yòn di Shon Lau i Shon Sarah, Deborah Rebecca “Shon Ita”, a kasa ku su 18 aña ku Henry Da Costa Gomez. Na aña 1916, Henry a kumpra e tereno na Scharlooweg 77. El a basha e edifisio ku tabatin riba dje abou pa despues su tata konstruí un edifisio nobo riba dje. Riba e dia di kasamentu di Ita i Henry, dia 6 di yüni 1917, Ita su suegro, Haim Da Costa Gomez a duna nan e edifisio “Bolo di Batrei” komo regalo di kasamentu. E edifisio ta un dje monumentonan mas bunita di Kòrsou. Arkitekto Morris Cardoze, ku e tempu ei tabata amatùr, a diseñ’é. Den su diseño el a usa e mapa di e kas di Haim Da Costa Gomez, Scharlooweg 106 komo punto di salida i añadí un fachada Rococo (estilo baròk) na dje. E kas ta tambe masha konosí pa su pinturanan di plafòn, pintá p’e artista d’Amperre.

Ita i Henry a haña un yu muhé yama Elaine, ku a nase dia 8 di mart 1918. For di na yòn Shon Ita tabata toka piano i kontrabas. Riba 15 di mei 1961, el a fayesé na Kòrsou, ku 62 aña di edat.

Elaine a kasa ku Adrianus van der Kwast. Pa hopi aña nan yu hòmber, Henry van der Kwast, tabata direktor di Maduro Holding NV. Den añanan 60, mayoria di e habitantenan di Scharloo a muda bai barionan pafó di sentro di siudat manera Damacor, Van Engelen i Mahaai. Den e mesun temporada ei gobièrnu insular a kumpra e edifisio “Bolo di Batrei”. Un tempu Bureau voor Gezins- en Levensmoeilijkheden tabata situá den dje. Pero pa fin di añanan 60 e edifisio a bira bashí atrobe i den poko tempu el a dekaí. Na aña 1986 Archivo Nashonal Kòrsou a muda bai den e edifisio i transformá su kèlder den un depósito.

A bolbe restourá e edifisio den su totalidat entre 2009 i 2011. Aktualmente e ta totalmente ekipá pa Archivo Nashonal por brinda tur su servisionan na públiko miéntras e funshon di wardamentu i konservashon di material ta konsentrá den un depósito nobo ku a krea patras di e edifisio. E funshonnan atministrativo ta tuma lugá den e edifisio situá na Scharlooweg 79. Den e kèldernan di e edifisio monumental “ Bolo di Batrei” tin un studio di restourashon i tambe un ouditorio.

 
Scharlooweg 79

Na aña 1827, e tereno situá na Scharlooweg 79 tabata riba nòmber di Frans Bergman i su kasá Margareta van Singel. Despues ku su kasá a fayesé na aña 1846, Margareta ta bende e tereno, i e kas trahá riba dje, ku famia Pietersz pa 1600 florin.

For di aña 1872, e edifisio a pasa p’e úniko heredero, Maria Margareta Pietersz. Na aña 1873 el a parti e tereno den dos, i bende e parti pariba ku su yu hòmber, Jan Jacob Pietersz. Na aña 1899, Shon Lau (Elias Salomon Levy Maduro), presidente di De Curacaose Hypotheekbank, ta kumpra e edifisio na un findishi, na nòmber di Joseph Michael Maal.

Na aña 1901, Maal a bende e edifisio ku e tres rumannan muhé:

  • sra. Rachel Abinum de Lima;
  • srta. Rudolfina Abinum de Lima;
  • srta. Henny Abinum de Lima.


Na momentu di repartishon di e herensia di srta. Rudolfina Abinum de Lima, na aña 1937, e tereno i edifisio a pasa pa e tres rumannan muhé Aurora, Estrella en Romelia Levy Maduro.

Despues ku Romelia, e lastu ruman ku a keda na bida, a muri, e edifisio a pasa pa Samuel Lopez Henriquez, manera a indiká den Romelia su tèstamènt.

Na aña 1970, Samuel Lopez Henriquez a bende e edifisio ku un komersiante na Kòrsou, yamá Herman Gartner, pa 24.000 florin.

E herederonan di Herman Gartner a bende e edifisio na aña 1990 ku Robert Feliz de Lannooi, hefe di Bureau Domeinbeheer van het Eilandgebied Curaçao, ku a aktua na nòmber di ‘Gezaghebber van het Eilandgebied Curaçao’. E preis di kompra tabata 125.000 florin. Kuater aña despues, riba 19 di mei 1994, Eilandgebied a bende e tereno i edifisio ku NV Stadsherstel Willemstad. Esaki a restourá e edifisio i hür e ku Land Curaçao, ku na su turno a pon'é na servisio di Archivo Nashonal. Asina Scharlooweg 79 a bira e destinashon p’e funshonnan atministrativo di Archivo Nashonal.